Hjärntumörer

Hjärntumörer är relativt sällsynta. I Finland diagnostiseras årligen över 900 nya tumörer i centrala nervsystemet. Cirka 3% av alla nya diagnostiserade tumörer är hjärntumörer. Mellan 2011 och 2015 var hjärntumörerna den 12: e vanligaste tumören hos män och 13: e vanligaste tumören hos kvinnor. Det finns mer än 150 olika typer av hjärntumörer, men en del av dessa är mycket sällsynta. Cirka hälften av alla hjärntumörer är gliom, dvs. stödvävnadstumörer och ungefär hälften av dessa gliom är elakartade, maligna. Ungefär en fjärdedel av hjärntumörerna är meningeom, dvs. hjärhinnetumörer.

Hjärntumörer klassificeras enligt celltyp, malignitetsgrad och genetiska och tumörbiologiska faktorer.

Ungefär hälften av gliom hör till malignitetsgrad IV, de mest elakartade som kallas glioblastom. Också astrocytom och oligodendrogliom av malignitetsgrad III och II är allmänna. Meningeom eller hjärnhinnetumörer är mestadels godartade, grad I. För mer information om klassificering, se klik.

Andra cancerformer, som t.ex lungcancer, bröstcancer, melanom eller njurcancer kan sprida metastaser till hjärnan. Dessa tumörer klassificeras inte som hjärntumörer, då deras ursprung är en cancer som varit i ett annat organ. Information om hjärnmetastaser finns annanstans på vår hemsida, se klik.

Riskfaktorer för hjärntumörer

Riskfaktorer inkluderar tidigare strålbehandling till hjärnområdet och några mycket sällsynta ärftliga tillstånd. Oftast är orsaken till en hjärntumör inte känd.

Symtom på hjärntumörer

Hjärntumörer orsakar få symtom i de tidiga stadierna. Symtomen är olika beroende på hur snabbt tumören har vuxit, i vilket området i hjärnan den växer och storleken av tumören.

Typiska symtom på hjärntumör är bl.a:

• epileptiska anfall
• försämring av minnet, som blir värre med tiden
• störning i hur man uppfattar och gestaltar saker och situationer
• försämrad initiativförmåga och försämrade sociala färdigheter
• beteendeförändringar, t.ex kan patienten bli mera taktlös än tidigare
• ökad trötthet eller benägenhet att bli trött utan någon annan förklarning
• förändringar i rörelseförmågan och muskelaktivitetsändringar, t.ex klumpighet eller svaghet som tillkommer relativt snabbt, vanligast dock inte akut
• huvudvärk förekommer sällan som enda symptom, utan nästan enbart tillsammans med andra symptom som yrsel, synstörningar eller illamående; och/eller huvudvärk som skiljer sig från tidigare huvudvärk
• synstörningar, gestaltningsrubbningar och balansproblem

För mera omfattande information om symptom, se här.

Diagnostik av hjärntumörer

Ovannämnda symtom kan ofta också bero på många andra orsaker än hjärntumörer, speciellt med tanke på att hjärntumörerna är så sällsynta. Den viktigaste undersökningen är magnetkamera-undersökningen (MR). Man kan också ofta upptäcka en hjärntumör med datortomografi, också kallad DT, men inte alltid, då små gliom i hjärnan kan förbli oupptäckta.

Behandling av hjärntumörer

GLIOM

Det är viktigt att känna till tumörens egenskaper när man planerar behandlingen. Detta kräver en provbit för patologen att undersöka. Oftast uppnås detta genom en operation som alltid syftar till att operera bort en så stor del av tumören som möjligt, naturligtvis utan att äventyra patientens hälsa. I vissa situationer måste man nöja sig med en liten provbit (biopsi), och ibland orsakar provtagningsprocessen en så stor risk att man måste avhålla sig från den också. En neurokirurg utför operationen eller tar provbiten.

Gliomer kan efter operation behandlas med antingen strålbehandling, kemoterapi eller en kombination av dessa. I vissa fall av grad II gliom, särskilt oligodendrogliom grad II kan det vara möjligt att bara följa upp tumörens beteende noggrant utan vidare behandling, så länge tumören inte växer enligt MR.

Om gliomen är elakartad, grad IV, sk. glioblastom, kan tumören inte botas. Man brukar ge så kallad radiokemoterapi, dvs. bestrålning tillsammans med kemoterapi. Efter radiokemoterapi fortsätter man vanligt med 6 månader kemoterapi. Kemoterapeutiska ämnet som används för glioblastom heter temozolomid. Under strålbehandlingen ger man mindre doser, men varje dag. Efter strålbehandlingen ger man kurer som innefattar 5 dagar med medicin och 23 dagar utan. Temozolomid tas peroralt som kapslar en gång om dagen på tom mage. I vissa situationer finns det tillgängligt precisionsmediciner. För andra elakartade hjärn­tumörer: t.ex astrocytom och oligodendrogliom av malignitetsgrad III använder man sällan radiokemo­terapi, men nog någon tid, vanligen 3-6 månader kemoterapi efter strålbehandlingen. Om tumören bedöms särskilt känslig för kemoterapi, kan man först ge enbart detta. Dessa behandlingar kan förhindra tumörprogression, förbättra livskvaliteten och också förlänga livet. Det finns många möjligheter att behandla recidiv, men oftast kan man inte bota tumören.

MENINGEOM, NEURINOM och ANDRA TUMÖRER

Meningeom och neurinom kan efter operation eller biopsi behandlas vid behov med strålbehandling. I vissa situationer också efter tumören börjat växa på nytt. Kemoterapi kommer sällan tillfråga. Vid behov kan strålbehandlingen ges sk- stereotaktisk, med ca 1mm precisionsområde.
I vissa fall kan det vara möjligt att bara följa upp tumörens beteende noggrant. I vissa situationer finns det tillgängligt precisionsmediciner. För primära hjärnlymfom är första behandlingen kemoterapi, om bara möjligt.  Olika behandlingsmöjligheter bedöms individuellt.

Behandling av hjärntumörer på Docrates Cancersjukhus

Vår vårdpersonal, som känner till hjärntumörer, planerar och ger patienten individuellt skräddarsydda behandlingar. Vår medicinsk team har lång erfarenhet av strålbehandling och cytostatika. Vi behandlar patienter enligt de senaste internationella och nationella behandlingsrekommendationerna.

Om du har en hjärntumör, får du en tid till en specialist utan dröjsmål och utan remiss. Vår personal förstår sig på det att patienter är rädda och oroliga i samband med cancer. Patienten får behövligt stöd genast från den första kontakten.
Om du misstänker att du har en hjärntumör, läs gärna först här klik en mera detaljerad beskrivning av de möjliga symptomen.

Våra hjärntumörexperter

Till vårdteamet hör flera specialister: onkolog, neurolog, radioterapeut, isotopläkare, radiolog, sjukhus­fysiker, patolog samt erfarna sjukskötare och röntgenskötare. Det multidisciplinära vårdteamet gör nära samarbete för att komma fram till den bästa behandlingsplanen. Vid behov kan man få stödtjänster som fysioterapi och näringsterapi.