Symptom på hjärntumör

Också andra orsaker, såsom blodcirkulationsstörningar, kan störa nervbanenätverken i hjärnan och förorsaka liknande symtom. Blodcirkulationsstörningar i hjärnan är mer än 10 gånger vanligare än hjärntumörer.

Epileptiska anfall

Ett epileptiskt anfall är det vanligaste symtomet på en hjärntumör. Epileptiskt anfalla är en elektrisk störning i hjärnana. Epileptiskt anfall är det första symtomet hos över hälften av patienterna med hjärntumör. Vid epilepsi som börjar i vuxen ålder har ungefär en femtedel av patienter en hjärntumör. Det här gäller inte patienter, som har haft en hjärnskada eller alkoholmissbruk i bakgrunden. Det bör anmärkas att epilepsi inte är en sjukdom utan ett symtom.

Hur det epileptiska anfallet ser ut beror på intensiteten och bredden på den elektriska störningen.. Epileptiska anfall som är associerade med hjärntumörer är ofta begränsade. De kan innefatta t ex domningar eller knyckningar i en extremitet. Anfallet kan också vara en sensorisk eller emotionell upplevelse. Det kan också vara en kortvarig känsla av en konstig lukt eller smak eller en déjà vu upplevelse, en känsla av att man har upplevt detta tidigare. Medvetandet kan vara grumlat så att man inte svarar på tilltal, men oftast faller man dock inte omkull. Den elektriska störningen varar vanligen högst ett par minuter, ofta bara några tiotals sekunder och ofta går symtomen om av sig själv. Så kallade stora anfall är generaliserade. Då blir patienten medvetslös, faller omkull och får kramper, ofta är kramperna osymmetriska. De generaliserade anfallen kallas ofta enligt sitt franska namn: grand mal eller GM. Patienten kan bita sig i tungan och/eller ha urinläckage och svårt att andas.

Att identifiera anfallen som epileptiska kan vara svårt. Särskilt när det gäller de korta, lokala anfallen. Dessa kan ha uppträtt i flera år förrän tumören upptäcks. Ibland har man till en början lokala anfall och senare generaliserade, som sedan leder till att man upptäcker en tumör.

Huvudvärk

Huvudvärk är ett symtom som ofta får folk att oroa sig för möjligheten till en hjärntumör. Men, i de fall där huvudvärken verkligen är det enda symtomet, är bakgrundsorsaken mycket sällan en tumör.

Vanligen förekommer huvudvärk hos hjärntumörpatienter samtidigt med andra symtom. När huvudvärken orsakas av en hjärntumör kan patienten också känna sig svag, klumpig eller ha domningar ensidigt i någon extremitet, ha visuella eller balansproblem, trötthet och känsla av att hen tänker långsamt eller har andra symtom på försämring av de mentala prestationerna. Om symtomen ökar eller är nya är det en anledning att gå till läkare. Likaså, om man har anfallsmässiga symtom (se ovan) tillsammans med huvudvärken.

Ökat tryck i hjärnan kan förorsaka huvudvärk, som känns genast på morgonen, före man har stigit upp. Den kan långsamt bli värre under veckor/månader och kan förekomma tillsammans med dimsyn och illamående och t.om uppkastningar. När man stiger upp lindras smärtan. En sådan smärta är ett skäl att besöka läkare. Hjärntumörer hos vuxna orsakar sällan förhöjt tryck i hjärnan som första symtom, förutom vid tumörer i lillhjärnan och hjärnstammen. I dessa situationer blir det vanligen också problem med synen, svårigheter att svälja eller prata, samt nedsatt muskelkoordination och balans.

En huvudvärk som är annorlunda än tidigare huvudvärk personen upplevt kan också vara en orsak till ett läkarbesök. Huvudvärk som känns på eftermiddagen när också nacken känns styv och som kan uppträda samtidigt med en mild känsla av yrsel “som om man skulle gå på ett skeppsdäck ” beror oftast på nackstyvhet. En huvudvärk som känns genast när man vaknar kan ofta bero på nackslitage.

Lyckligtvis är de flesta av dessa symtomkombinationer inte orsakade av en hjärntumör. Betydelsen av huvudvärk bör övervägas individuellt. Skriftligt kan inte alla alternativ beskrivas.

Högre hjärnfunktioner eller mentala funktioner

På någon nivå störs de så kallade högre hjärnfunktionerna, eller de mentala funktionerna, hos de flesta hjärntumörpatienterna. Man kan dela in störningarna i tre funktionella helheter:

• systemet som reglerar vakenhetsgraden och tonus i hjärnbarken
• det informationsbehandlande systemet, som inhämtar, processerar och upprätthåller information från yttre världen
• de exekutiva funktioner, som programmerar, reglerar och verifierar mental aktivitet

Det man ofta kallar kognitiva funktioner har strängt taget enbart att göra med tänkande, och de hör närmast till det informations­behandlande systemet, men också till exekutiva funktionerna. Definitionerna inom de här mycket komplexa systemen är delvis omstridda.

De högre hjärnfunktionerna använder samtidigt omfattande neurala nätverk i hjärnan. Ju mera omfattande nätverk krävs, desto lättare blir funktionerna störda. Systemet som uppehåller vakenhetsgraden och de exekutiva funktionerna blir lättast störda. Symtomen kan vara svåra att identifiera eftersom liknande symptom kan förekomma i övergående form i samband med t.ex. utmattning eller depression. Dessutom brukar patienten själv inte lägga märke till symtomen: Hen kan vara omedveten om dessa symtom eller så kan hen inte beskriva dem. Det behövs en frisk hjärna för att noggrant evaluera sin egen funktion.

Skador på systemet som reglerar vakenhetsgraden kan orsaka exempelvis onormal trötthet och sömnstörningar, samt konsekvenser av detta, såsom svårighet i koncentration och en allmän långsamhet. Det informations­behandlande systemet används till exempel till hur man uppfattar och förstår saker samt för språkliga funktioner och minnet. De exekutiva funktionerna, å andra sidan, fungerar som flygkontroll och kapten. Om detta system blir skadat kan det vara svårt att planera, organisera och upprätthålla vardagslivet. Det kan också vara svårt att uppfatta helheter och komma att tänka på alla nödvändiga saker. Förmågan till taktfullhet och att bedöma situationer kan bli skadad, liksom förmågan att utesluta onödiga stimuli. Patienten kan bli långsammare, kontrollen av känslolivet kan bli förändrad och initiativförmågan kan bli nedsatt. Patienten kan också lättare bli irriterad och förlora kontrollen över sig själv. Det kan bli svårare att korrigera fel och man blir snabbt utmattad. I synnerhet förorsakar frontallobstumörer sådana symtom, och de kan utvecklas långsamt under månader och år. Man talar ofta om personlighetsförändring, och då menar man att patienten inte längre kan bete sig enligt sin ursprungliga personlighet på grund av skadan i hjärnan.

Sensoriska funktioner och motoriska störningar

Beroende på var tumören ligger kan det också förekomma störningar till exempel i känsla, syn, hörsel och motoriska funktioner. Occipitallobstumörer kan också orsaka synfältbrist i den motsatta sidan av synfältet.

Tumörer i hjärnstammen förorsakar ofta dubbelbilder, svårigheter att svälja och att uttala ord. Tumörer i hörselnerven, så kallad akustikusneurinom, kan exempelvis försämra hörseln och förorsaka yrsel samt försämra balanskontrollen. Tumörer i skallbottnen kan förorsaka symtom i hjärnnerver. som t.ex försämring av luktkänslan, dubbelsyn, känselstörningar i ansiktsområdet eller bristfällig förmåga att sluta ögat. Tumörer i hypofysen kan förorsaka brist i synfältet pga tryck på de optiska nerverna där de korsar varandra, dvs chiasman. Hypofystumörer kan också orsaka, förutom huvudvärk, många typer av hormonella störningar beroende på tumörens förmåga att utsöndra hormoner eller hämma deras produktion.