Prostatacancer

Prostatacancerns symptom

Prostatacancer i ett tidigt skede uppvisar ofta lindriga symptom eller är till och med helt symptomfri och symptomen kan påminna om de symptom som hör samman med förstorad prostata. Symptomen för såväl förstorad prostata som prostatacancer är vanligtvis olika besvär med inkontinens eller tömning av blåsan. Det finns anledning att låta undersöka alla obestämda prostatabesvär hos en sakkunnig, eftersom endast närmare undersökningar fastställer ifall symptomen är kopplade till prostatacancer.

Diagnostisering av prostatacancer

För att prostatacancern ska kunna behandlas är det viktigt att man får en så exakt diagnos som möjligt om cancern i ett tidigt skede. Diagnosfasen börjar på en urologs eller cancerspecialists mottagning genom grundliga undersökningar. Läkaren gör också en manuell undersökning, dvs. en palpation, som ger viktig information om prostatan, urinorganen och könsorganen. Utöver palpation kan läkaren utföra en ultraljudundersökning av prostatan. Om det finns skäl att misstänka cancer i detta skede, till exempel utgående från förhöjt PSA-värde eller avvikande palpation av prostatan, ordinerar läkaren ytterligare undersökningar för att kunna göra en diagnos, till exempel ett STHLM3-test och en magnetundersökning av prostatan. Cancern bekräftas och dess aggressivitet utreds med ett vävnadsprov.

De mest representativa proven om misstänkta cancerförändringar fås med hjälp av robotassisterad navigerad biopsi. För att prostatacancer ska kunna behandlas effektivt ska cancerns eventuella spridning lokaliseras så exakt som möjligt. Vid bedömning av borttagning eller strålbehandling av prostatan är magnetundersökning alltid nödvändig före det slutliga operationsbeslutet. Magnetundersökningen avslöjar om cancern har vuxit utanför kapseln.

Behandling av prostatacancer

Behandling av prostatacancer planeras alltid individuellt utifrån sjukdomens egenskaper. Valet av behandling beror på eventuella andra sjukdomar, eventuella tecken på prostatacancer med hög risk, resultaten av spridningsundersökningarna samt förstås patientens egna önskemål. Lokal eller lokalt framskriden prostatacancer kan allt oftare botas med strålbehandling. Strålbehandlingen skräddarsys på många olika sätt utifrån egenskaperna hos cancern. Vid enbart extern strålbehandling kan man välja mellan många olika tekniker, och strålbehandling kan också ges inne i vävnaden. Vid aggressiva cancerformer når man sannolikt det bästa resultatet genom att kombinera den externa strålbehandlingen med HDR-behandling med hög dosrat inne i vävnaden.

Beroende på riskfaktorerna kan även hormonbehandling kombineras med strålbehandling. I allmänhet ges läkemedelsbehandling vid spridd prostatacancer, men även som tilläggsbehandling vid lokal cancer med hög risk. De nya läkemedlen passar ofta även äldre, multisjuka patienter och som en del av kombinationsbehandling. De här nya läkemedlen för prostatacancer är ofta både effektivare och tolereras bättre än de tidigare läkemedlen och de kan vara effektiva även när de tidigare läkemedlen har förlorat sin effekt. Med de nya läkemedlen kan man lindra symptomen, bromsa upp sjukdomen särskilt i skelettet och förlänga livslängden.

Behandling av spridd prostatacancer

Behandling av spridd prostatacancer måste alltid planeras individuellt. Till den primära behandlingen av spridd prostatacancer hör alltid läkemedelsbehandling, vanligen hormonell behandling (s.k. kastrationsbehandling) och cytostatikabehandling eller en kombination av dessa, samt vanligen även läkemedel som stärker skelettet, om cancern har stor utbredning i skelettet. Även strålbehandling kan kompletteras till behandlingen med hjälp av specialtekniker, även om metastaserna är utspridda.

Om framskridandet av prostatacancern kan stoppas med läkemedelsbehandling, försöker vi på Docrates Cancersjukhus också alltid ge lokal strålbehandling av prostatan i syfte att förhindra bl.a. hotande urinretention i senare skeden.

Cytostatika och hormonbehandlingar kan ge gott resultat under en lång tid, men förr eller senare kommer behandlingsformen att förlora sin effekt. Det har visat sig att i sådana situationer kan isotopbehandlingar med radioaktiva läkemedel (radium eller samarium) vara ett effektivt och tryggt alternativ, om metastaserna finns enbart i skelettet.  Enskilda skelettmetastaser kan vid behov behandlas även med extern strålbehandling. Vid sidan av radium och samarium har man hittat ett nytt radioaktivt läkemedel, 177-lutetium-PSMA. Det kan vara ett ytterligare alternativ, särskilt för äldre patienter, för vilka traditionell kemoterapi kan vara utmanande till exempel på grund av allvarliga biverkningar.