En cancervård som är genuint individuell – Vad handlar det om och vad betyder det för patienten?

Den individuella cancervården, som på engelska ofta kallas ”personalised cancer medicine”, är en viktig trend inom cancervården och den utvecklas med fart. I korthet innebär en individuell cancervård att vården planeras utgående från patientens gen- och molekyluppgifter.

Genuint individuell cancervård

Använda geninformation

Vid Docrates Cancersjukhus har man sedan länge rutinmässigt utnyttjat patienternas geninformation som en del av vården. Vi är ständigt i spetsen av utvecklingen av individuell cancervård, för att nu och i framtiden kunna erbjuda den lämpligaste och mest verksamma vården med minsta möjliga biverkningar.

Beakta individuella behov

För oss betyder den individuella vården även mycket annat. Vi tar i beaktande patienternas individuella behov genom att fråga och lyssna och gör vårt yttersta för att möta dessa behov. Detta kan exempelvis betyda en anpassning av vården utgående från patientens arbetssituation eller att ge en anhörig möjligheten att stödja patienten genom att följa med under vården.

För oss betyder en individuell vård också bemötande och omsorg som sker på patientens och de anhörigas villkor. Ibland kan det handla om att lyssna, ta en pratstund eller att hjälpa till i praktiska ärenden, ibland är det bäst att bara tyst gå vid patientens sida.

Diskussion om olika vårdalternativ

Vid planeringen av cancervården innebär en individuell vård att man uppmärksammar alla de olika vårdalternativ som finns. Patientens egna önskemål och resurser har en betydande roll. Den kliniskt mest effektiva vården är inte nödvändigtvis alltid den bästa om patientens mentala krafter inte vill räcka till. En individuell cancervård innebär att patienten inte placeras i en viss kategori. Läkaren lyssnar på individen, men är noga med att lägga fram alla tillgängliga fakta.

Milstolpar i den individuella cancervården

På vilket sätt har man kunnat individualisera cancervården på basen av gen- och molekyluppgifter? Enligt Juha Kononen, ledande överläkare och överläkare för individuell cancervård på Docrates Cancersjukhus, så utgör vården av småcellig lungcancer ett utmärkt exempel.

– Vid slutet av 90-talet förstod man att adenocarcinom, som är den vanligaste formen av småcellig lungcancer, inte är en enda sjukdom, utan en grupp genetiskt olika sjukdomar. Man hittade olika specifika läkemedel mot alla undergrupper vilket innebar ett kvantsprång framåt vad det gällde prognoserna, berättar Kononen.

Numera använder man sig av immunonkologiska behandlingar vid individuell vård av lungcancer, vilket är en sorts milstolpe, säger Kononen.

– Förut trodde man att de immunonkologiska behandlingarna inte alls kunde ha en effekt vid lungcancer. Nu kan patienter, vars prognos förr var mycket dålig, klara sig en lång tid tack vare dessa läkemedel.

De patienter vars cancerceller har en mycket hög nivå av PD-L1-proteiner kan ha en stor nytta av immunonkologiska behandlingar för lungcancer (läs mer om detta här).

Förutom vid lungcancer kan man också ha nytta av genetisk information vid behandlingen av bland annat bröstcancer, melanom, vissa former av leukemi och GIST-tumörer (cancer i matsmältningskanalens stödjevävnad).

Patienter med melanom som har mutationen BRAF kan ha nytta av en medicinsk precisionsbehandling. Enligt Kononen revolutionerades behandlingen år 2014 då man upptäckte att en blockering av flera olika molekylära rutter kopplade till melanom ger ett bättre behandlingsresultat.

Vid Docrates har man sedan en tid använt sig av en lutetium-PSMA-behandling vid vården av spridd prostatacancer. Vården är ett modellexempel på en progressiv och individuell behandlingsform. Det är främst patienter vars cancerceller är PSMA-protein-positiva som kan ha nytta av denna behandling.

Tack vare individuell genetisk information kan man, förutom att erbjuda bättre och effektivare behandlingsformer, även undvika sådana behandlingar som inte skulle vara till någon nytta eller som skulle orsaka bieffekter.

Cancertypernas olikheter utgör en utmaning

Redan nu har vi med förbättrad geninformation nått en nivå där vården av flera olika cancertyper har blivit bättre och där behandlingarnas bieffekter har minskat. Men ännu har vi inte hittat lösningen på allt.

Den största utmaningen utgörs av cancerformernas stora diversitet. Varje patient har en cancer som är genetiskt unik, även om cancertypen är densamma. Därför kan ett precisionsläkemedel som är effektivt för en patient, kanske vara overksamt för en annan. Det kan också finnas många genetiskt olika cellpopulationer inom en och samma tumör.

Enligt Juha Kononen är det följande stora steget att gå från enskild gen- och molekylinformation mot en bredare helhetsbild av vad som ligger bakom varje cancers uppkomst och framfart.

– För att reda ut detta kommer det att behövas en utveckling av metoder för diagnostisk avbildning där man i realtid kan följa med de olika biologiska processer som sker i kroppen, förklarar Kononen.

Han tror att man inom de kommande fem åren kommer att kunna analysera cancern utgående från enskilda cancerceller.

– Då kommer man med en hög upplösning kunna betrakta de olika områden som finns inom en enskild tumör, och utgående från detta avgöra vilka individuella behandlingsstrategier som behövs, säger han.

I framtiden blir cancervården allt individuellare

Enligt Kononen är det viktigt att fortsätta att utföra en gen- och molekylprofilering också under vårdens gång för att vården ska vara optimal och för att den individuella behandlingen ska ha bästa möjliga effekt. Då kan också patientens vårdstrategi ändras eller justeras om man märker att behandlingen inte har önskad effekt eller om effekten avtar.

I praktiken skulle uppföljningen av cancer-DNA i realtid vara utmanande om man varje gång skulle behöva ta ett invasivt vävnadsprov av patienten. Numera kan man ta ett prov med vätskebiopsi som stöd för de vävnadsbaserade testerna och då kan cancerns DNA undersökas genom ett enkelt blodprov. Vid Docrates Cancersjukhus har man sedan en tid rutinmässigt använt sig av vätskebiopsi.

Tack vare vätskebiopsimetoden kan man nu också göra profilering för sådana patienter som man inte kan ta ett vanligt vävnadsprov på, till exempel på grund av tumörens läge.

Kononen tror att cancervården i framtiden kommer att vara allt mer målinriktad. Det kan också finnas flera vårdstrategier.

– Den praxis att man på försök testar ett cancerläkemedels effekt kommer troligen att försvinna. Behandlingarna kommer i framtiden sannolikt att vara mer specifika och effektivare än idag och det kommer att finnas färre bieffekter.

I samband med att kunskapen om genomet ökar kommer vi i framtiden få en allt mer individuell cancervård.

För Docrates patienter betyder individuell cancervård redan idag noggrannare diagnostik, effektivare behandlingar, färre sidoeffekter och bättre livskvalitet under behandlingarna samt efter dem. Ring oss och boka tid hos vår cancerspecialist.