Ultraljudsundersökningen ger en bra allmän bild av tillståndet av organ i övre buken såsom levern, gallblåsan, bukspottkörteln, mjälten och njurarna. Med speciella detektorer kan man reda ut tillståndet i de gynekologiska organen och prostatan. I prostataundersökningar används en endoraktal detektor. Vid undersökning av sköldkörteln och halsen får man en god upplösning med ytdetektorer. Vid bröstundersökning är ultraljud oftast en metod som kompletterar mammografin och MRI undersökningen.
En ultraljudsbild i realtid fungerar också som en nålstyrningsmetod i många ingrepp, såsom vid biopsiprovtagning, vissa injektioner och tömning av vätskeansamlingar. Apparaten kan lätt flyttas dit den behövs, till exempel till vårdavdelningen.
Ultraljudsundersökningen är en helt riskfri undersökningsmetod. Synligheten till de inre organen varierar beroende på om det finns ben eller luft mellan ultraljudsdetektorn och organet genom vilka ultraljud inte går. Ibland visar ultraljudsundersökning till exempel levermetastaser bättre än datortomografi, men det kan också vara tvärtom.
Ultraljudsundersökningen kan inte tolkas efteråt eftersom bilddokumentationen inte är på samma sätt täckande som vid datortomografi eller magnetundersökning. Den information som ultraljudsbilden ger tolkas därför alltid vid undersökningstillfället, i realtid.