För- och nackdelar med PSA-test. Lönar det sig att ta ett test?

PSA (prostate specific antigen) är ett protein, som produceras av celler i prostatakörteln, dvs. blåshalskörteln. Vid prostatacancer ökar koncentrationen av PSA i blodet, och därmed kan man med ett enkelt PSA-test som tas från blod i god tid upptäcka spår av cancer, när det ännu finns bra möjligheter att bota cancern.

Allt sedan man började utföra PSA-test för över 30 år sedan har man diskuterat om det lönar sig att utföra omfattande screening på män med hjälp av testet. Enighet har inte ännu uppnåtts.

Risk för överdiagnostisering och -behandling

Enligt motståndarna lönar det sig inte att ta PSA-test rutinmässigt, på grund av att testet även påvisar sådan prostatacancer som inte orsakar några besvär hos mannen under hans livstid. Med andra ord skulle de män som har en »snäll« form av cancer leva lyckligare, om de var saligt ovetande om sin cancer. De skulle besparas både psykisk belastning och de eventuella olägenheter som överdiagnostisering och -behandling medför.

Problemet är dock att vi inte ens i dag har kommit till den punkt, då vi med säkerhet vet vilka av dessa så kallade snälla cancerformer som förblir snälla och vilka som utvecklas till livshotande sjukdomar. En bra fråga är då, om det ändå är bättre att känna till och behandla alla former av cancer.

En sak som talar för aktiv behandling är att tekniken för strålbehandling har utvecklats och är otroligt bra. Det är möjligt att bota lokal prostatacancer med strålbehandling utan betydande biverkningar. Biopsitekniken har också utvecklats. Vid robotassisterad biopsi behövs betydligt mindre provbitar än vid konventionell biopsi, vilket minskar risken för biverkningar.

Även Proclarix-test som tas från blodet och Stockholm3 (STHLM3) -test ger viktig tilläggsinformation före möjlig biopsi.

Numera behöver man inte heller ta slumpmässiga provbitar. Då PSA visar tecken på cancer i prostatakörteln, kan man med hjälp av den information som en magnetundersökning ger överväga om en biopsi är nödvändig. Ett förhöjt PSA-värde kan också bero på till exempel en inflammation i prostatan eller en godartad prostataförstoring, och därför är det mycket viktigt att undersöka situationen noggrannare innan man gör en biopsi.

PSA är bäst hittills

Fördelen med PSA-testet är att det kan avslöja prostatacancer i tid, medan cancern är lokal och det finns goda möjligheter att bota den utan betydande biverkningar. Trots att man även inom behandling av spridd prostatacancer har gjort stora framsteg och männen ofta kan leva ett gott liv med sin cancer i många år, är det ingen tvekan om att det i regel är bättre att påbörja cancerbehandlingen i ett så tidigt skede som möjligt.

PSA-testet har också sina brister – det ska man inte förneka. Som vi nämnde tidigare kan vissa former av cancer lämnas i fred, så att man inte behöver belastas med oron av vetskapen om cancern. Alla är överens om att det viktigaste är att hitta och i ett tidigt skede kunna behandla aggressiva cancerformer som är livshotande. Inom forskarvärlden söker man febrilt efter nya och bättre biomarkörer som påvisar just dessa former. Vi hoppas att vi får tillgång till dessa i framtiden.

Men vi får lov att konstatera att det tills vidare inte finns något som överträffat PSA. Lyckligtvis kan man numera med modern teknik på ett bra sätt tackla det traditionella problemet med överdiagnostik och -behandling, som vi tidigare nämnde.

Borde alla män ta PSA-test regelbundet, även om de inte har några symtom?

Praxis varierar i olika länder och till och med inom vissa länder.

I Sverige utvärderade Socialstyrelsen 2018 om allmän screening med PSA-tester ska införas i Sverige. Slutsatsen blev att den minskade dödligheten och sjukligheten i prostatacancer inte säkert skulle uppväga de negativa effekterna, sett till hela befolkningen. Allmän screening rekommenderades därför inte. Region Skåne har gjort en annan bedömning och kommer de närmaste åren att erbjuda alla män i åldern 50-74 år PSA-test.

I Finland rekommenderas för närvarande inte omfattande PSA-testning som ordnas av samhällsaktörer. Med jämna mellanrum förs diskussioner och i november 2020 togs ett lagförslag om screening upp i riksdagen. I och med att det saknas en omfattande och enhällig rekommendation överförs ansvaret därför till stor del på individen. Var och en måste utifrån sitt perspektiv fundera om just jag behöver ett PSA-test och om jag vill att det görs? När man funderar på detta är det viktigt att ha tillgång till all väsentlig information som behövs för beslutet. Endast då kan man fatta de beslut som har en betydande inverkan på ens eget liv.