Motion förbättrar cancerpatientens livskvalitet och cancermedicinernas effekt

– Detta sågs tydligt i ett pilotprojekt om prostatacancer som genomfördes år 2018 vid Tammerfors universitetssjukhus, berättar medicinedoktor Jorma Sormunen, specialistläkare inom företagshälsovård och cancersjukdomar vid Docrates Cancersjukhus. Sormunen har disputerat om motionens inverkan på cancerförekomsten särskilt i fråga om prostata- och tarmcancer.

– Det finns också tecken på att motion förbättrar cancerbehandlingarnas effekt. I en artikel som publicerades i Lääkärilehti i november (46/2019) sammanfattade man olika undersökningar och konstaterade att motion kan ha stor inverkan på behandlingarna. Man kan säga att motion har samma effekt som en bra cancermedicin. Verkningsmekanismen grundar sig bl.a. på att blodcirkulationen effektiviseras, vilket gör att läkemedlen bättre kommer fram till tumören sammanfattar Sormunen.

Nyttan av hälsomotion syns redan efter första motionsgången

– Motionen inverkar omedelbart: redan en motionsgång påverkar hela kroppen på ett positivt sätt. Pulsen stiger, blodcirkulationen effektiviseras och blodet flyter smidigare i ådrorna. Andningen förbättras och lungorna får mer syre. Tack vare den effektivare blodcirkulationen får musklerna mer syre och näringsämnen som bränsle åt musklernas arbete. Efter motion förbättras sömnen – och så vidare, berättar Sormunen.

Nyttan av hälsomotion syns alltså redan efter första motionsgången och ökar när motionen blir mer regelbunden. Småningom förstärks benbyggnaden, andningsorganen och blodkärlssystemet.

Forskningsbevis på motionens positiva effekter

Utgående från olika studier runt om i världen kan man säga att fysisk aktivitet verkligen har en positiv effekt.

Jorma Sormunen berättar om några intressanta studier bland patienter med prostatacancer:

• I en kohortstudie av Kenfield m. fl. (2011), där 2 705 män som insjuknat i prostatacancer deltog, kunde man konstatera att de som rörde på sig mycket hade en 61 procent lägre risk att dö i prostatacancer än de som rörde på sig endast lite. Man har erhållit samma resultat även från andra kohortstudier.
• Män som insjuknat i prostatacancer och som promenerade raskt över tre timmar i veckan hade en 57 procent mindre risk att sjukdomen skulle förnyas (bedömt utgående från PSA) än de som promenerade under tre timmar (Richman et al. 2011). Det faktum att PSA stiger redan innan patienten har symtom som leder till mindre motion gör resultaten mer tillförlitliga.
• I en studie i Australien indelas en grupp på 119 prostatacancerpatienter i en motionsgrupp (53) och en kontrollgrupp (66). Studien visade att trots hormonbehandling kan styrkan, rörligheten, hjärtat och blodkärlshälsan förbättras bland prostatacancerpatienter med hjälp av motion. (Gaskin et al 2016).
• Syreupptagningsförmågan förbättras vid lagidrott (fotboll), både bland prostatacancer- och diabetespatienter. (Milanovic et el 2015)
• En metaanalys visar att muskelstyrkan ökar och kroppssammansättningen förbättras i samband med gymträning, även om patienten genomgår hormonbehandling. (Keilani et al 2017)

Hitta motion som passar dig

Motion har alltså en obestridlig effekt på cancerpatienter. Men hur ska man gå tillväga om man börjar motionera efter en längre paus? Sormunen rekommenderar att man börjar försiktigt.

– Välj idrottsgrenar som känns roliga. Man kan och bör motionera längs med veckan – helst som en del av vardagssysslorna. Ett träningspass behöver inte vara långt. Bättre lite motion än ingen motion alls, tipsar Sormunen.

Bland äldre människor är motion som stärker benbyggnaden särskilt viktig.

– Man kan undvika benbrott till följd av fall med hjälp av motion som utvecklar kroppskontrollen, balansen, muskelstyrkan och rörelsesäkerheten. Bra motionsformer är till exempel promenader av olika slag, det vill säga vanliga promenader, att gå i trappor, att gå i varierande terräng, stavgång och skidning, dans, hemma- eller gruppgymnastik och gymträning.

Till och med patienter som genomgår tunga cytostatikabehandlingar kan röra på sig enligt hur de orkar.

– Jag rekommenderar att de åtminstone böjer knäna något när de ligger i sängen. Det finns inget som hindrar användningen av lättare handvikter om man känner för det.

Även de som har insjuknat i prostatacancer och genomgår kastreringsmedicinering bör absolut röra på sig.

– Medicineringen minskar muskelmassan och även huden förändras, konstaterar Sormunen. Även i en sådan situation hjälper mångsidig motion patienten att orka och bygga upp muskelmassan.

Onkologist tips på motion för cancerpatienter

• Utöva lätt motion så ofta som möjligt: rör på dig i vardagen och utför vardagssysslor, ta lugna promenader mm.
• Det är bra med drygt en timme belastande motion i veckan, eller alternativt drygt två timmar raskare motion som höjer pulsen.
• Det lönar sig att träna muskelstyrka, balans och smidighet några gånger i veckan.
• Kombinera olika grenar på ett mångsidigt sätt.
• Muskelträning är ett utmärkt alternativ. Bra grenar är gymträning och hemmagymnastik med handvikter eller gummibandsmotstånd.
• Benbyggnaden förstärks bäst när rörelserna görs snabbt med relativt tunga vikter eller tungt motstånd.
• Benbyggnaden förstärks bäst vid motion där skelettet utsätts för slag, snabba rotationer, vridningar och stötar. Benbyggnaden behöver ny stimulans och därför är det bra att variera rörelserna och motionsgrenarna. Även stavgång kan kombineras med en snabb spurt.
• Boll- och klubbspel, gymnastik och dans är också bra grenar, eftersom benbyggnaden då utsätts för slag, ändrade riktningar och stötar.
• Utmana din partner eller vän med och motionera!
• Var snäll mot dig själv – motion behöver inte alltid uppfylla alla ovan nämnda kriterier. Njut av motionen och av att det går bättre!

Referenser:

1. McTiernan A ym. Physical activity in cancer prevention and survival: a systematic review. Med Sci Sports Exerc 2019;51:1252–61.
2. Leitzmann M, Powers H ym. European Code against Cancer 4th Edition: Physical activity and cancer. Cancer Epidemiol 2015;39:S46–55.
3. Sormunen J, Talibov M ym: Perceived Physical Strain at Work and Incidence of Prostate Cancer – a Case- Control Study in Sweden and Finland. Asian Pac J Cancer Prev. 2018 Aug 24;19(8):2331-2335. doi: 10.22034/APJCP.2018.19.8.2331.
4. Penttinen H, Sormunen J: Liikunnan vaikutus syövän ehkäisyyn ja sairastuneiden kuolleisuuteen. Lääkärilehti 46/2019 vsk 74 s. 2656-2659.
5. Moore SC, Lee I-M ym. Association of Leisure-Time Physical Activity With Risk of 26 Types of Cancer in 1.44 Million Adults. JAMA Intern Med 2016;176:816.
6. Kenfield SA, Stampfer MJ ym. Physical activity and survival after prostate cancer diagnosis in the health professionals follow-up study. J Clin Oncol 2011;29:726–732.
7. Richman EL, Kenfield SA ym. Physical activity after diagnosis and risk of prostate cancer progression: data from the cancer of the prostate strategic urologic research endeavor. Cancer Res 2011;71:3889–3895.
8. Gaskin C, Fraser S ym: Fitness outcomes from a randomised controlled trial of exercise training for men with prostate cancer: the ENGAGE study. J Cancer Surviv 2016 Dec;10(6):972-980. doi: 10.1007/s11764-016-0543-6.
9. Milanovic Z, Pantelic S ym: Is Recreational Soccer Effective for Improving VO2max A Systematic Review and Meta-Analysis. Sports Med. 2015 Sep;45(9):1339-1353. doi: 10.1007/s40279-015-0361-4.
10. Bjerre E, Petersen T ym: Community-based football in men with prostate cancer: 1-year follow-up on a pragmatic, multicentre randomised controlled trial. PLoS Med. 2019 Oct 1;16(10):e1002936. doi: 10.1371/journal.pmed.1002936. eCollection 2019 Oct.
11. Keilani M, Hasenoehrl T ym: Effects of resistance exercise in prostate cancer patients: a meta-analysis. Support Care Cancer. 2017 Sep;25(9):2953-2968. doi: 10.1007/s00520-017-3771-z.
12. Bourke L, Smith D ym: Exercise for Men with Prostate Cancer: A Systematic Review and Meta-analysis. Eur Urol. 2016 Apr;69(4):693-703. doi: 10.1016/j.eururo.2015.10.047.
13. Hackshaw-McGeagh L, Perry R ym: A systematic review of dietary, nutritional, and physical activity interventions for the prevention of prostate cancer progression and mortality. Cancer Causes Control. 2015 Nov;26(11):1521-50. doi: 10.1007/s10552-015-0659-4.