Mikael Lagström: Nu ska jag leva livet fullt ut varje stund

Kanske var det bara fråga om normal gubbsjuka, äldre mäns bekymmer. Så tänkte Mikael Lagström från Åland första gången för ett par år sedan när hans urineringssvårigheter började.

Många av Mikaels jämnåriga manliga kamrater hade samma typ av åkommor och prostatahypertrofi. Han trodde också att han led av en förstorad prostata och behövde en hyvlingsoperation. Problemen var emellertid små och besväret störde inte det dagliga livet. Han kände sig energisk och i gott skick.

Mikael, som arbetat som tandläkare i mer än 40 år, hade officiellt gått i pension från sin egen tandläkarmottagning där han arbetade med sin fru och sina partner. Långa dagar ändrades till ett par jourpass per vecka.

Det var också en stor glädje att ett av Mikaels fem barn, hans yngsta 28-årige son, och hans fru hade tagit examen som tandläkare och börjat arbeta i familjeföretaget. Nu fick Mikael mer tid för sin älskade seglingshobby, trädgårdsarbete med sin fru och skidåkning i norr. Livet verkade vara i balans.

Medan urineringen fortfarande kändes besvärligt på vårvintern 2020 planerade Mikael att besöka en företagshälsovårdsläkare för att mäta sitt PSA-värde som berättar om prostatahälsan med ett blodprov. Men sedan kom coronapandemi och Finland stängdes. Det tog ett år innan Mikael fick tid för ett blodprov.

En sömnlös natt

PSA-värdet var högt, precis som Mikael hade misstänkt. Det var våren 2021 och Mikael och hans svåger åkte till Kajana en vecka för att åka skidor.

– Jag åkte 35 kilometer om dagen och mådde väldigt bra. Testresultatet fortsatte dock att störa mig, minns han.

Mikael sökte sig igen till PSA-undersökningen efter ett par veckor, för säkerhets skull. Värdena hade stigit igen. Som tandläkare hade Mikael kunnat ana att det kunde vara fråga om prostatacancer.

– Jag vakade en natt och funderade vilken behandlingsstig jag skulle välja: kommunal sjukvård eller det privata cancersjukhuset Docrates?

Mikael hade läst berättelser om Docrates och hört berömmande feedback om sjukhusets verksamhet och avancerade behandlingsformer. Å andra sidan funderade han på den ekonomiska sidan: varifrån skulle han få pengar för sina behandlingar? Kanske kunde han sälja sin segelbåt?

Samtidigt var Mikaels gode barndomsvän klient på Docrates för prostatacancer. Han berättade att behandlingen var utmärkt. Tillgång till och progression av behandling var också betydligt snabbare än på den överbelastade offentliga sidan.

– En vän till mig som började sin behandlingsstig på ett annat sjukhus sade att han skulle komma direkt till Docrates om han kunde vrida tillbaka klockan. Det övertygade mig.

Mikael frågade sina närmaste vad de skulle tänka om han sålde segelbåten och använde pengarna han skulle få, samt sina besparingar, till cancerbehandlingar. Familjen tyckte att planen lät bra.

– Lösningen var lätt till slut när jag ställde mig frågan: vad skulle jag göra med en segelbåt eller med mina pengar om jag var död?

Chocken kom på natten

I slutet av april skickade Mikael en förfrågan om tillgång för behandling till Docrates via e-post. En halv timme senare fick han ett detaljerat och grundligt svar från sjukhuset. Han rekommenderades en snabb kontroll och diagnostisering.

– Jag kontaktade Docrates för första gången på torsdagen och fick diagnosen redan på sjukhuset i Gräsviken på måndag morgon. De reagerade jättesnabbt på min situation och det skapade förtroende i en svår situation, berömmer Mikael.

Undersökningarna visade att Mikael hade en aggressiv prostatacancer som hade spridit sig till skelettet. Det bedömdes vara en högriskcancer. Timo Joensuu, sjukhusets grundare och specialist inom cancersjukdomar och strålbehandling, berättade för Mikael som var hemma på Åland, om diagnosen ett par dagar efter undersökningarna.

– Jag hade varit optimistisk och tänkt att situationen inte kunde vara särskilt dålig eftersom jag var i så bra fysiskt skick. Naturligtvis fick nyheten om den aggressiva cancern mig att stanna upp.

På kvällen somnade Mikael ganska lugnt, men på natten vaknade han upp och var rädd.

– Det var då chocken kom. Det är den enda ordentliga kollaps jag har upplevt under min sjukdom. Lyckligtvis var ångesten över på morgonen.

Läkarens exakta och individuella behandlingsplan, som vi omedelbart gick igenom tillsammans, skapade lättnad och tröst.

Slutstädning pågår

Mikaels behandlingar inleddes med hormonbehandlingar i början av maj och efter ett par veckor övergick man till lutetium- eller isotopbehandlingar som gavs som dropp.

– Mina behandlingar på Docrates var i full gång, när tiden för första konsultationen inom den offentliga vården var på väg. Jag ställde gladeligen in min tid hos den offentliga sidan.

Enligt den ursprungliga planen skulle Mikael ha fått lutetiumbehandlingar en gång i månaden, från tre till sex gånger. I Mikaels fall räckte en behandling till att få PSA-värdet att sjunka från 60 till mindre än ett. Mikael fick sedan både extern och vävnadsintern strålbehandling, eller HDR-brakyterapi.

Mikaels prostatacancer hade spridit sig till skelettet, men metastaserna var ganska små.

”Efter behandlingarna skannades skelettet igen och man märkte att hälften av alla metastaser hade försvunnit helt och även resten hade krympt tydligt.

Cytostatikabehandlingar användes inte alls – de behövdes inte.

Nu är det slutstädning som pågår. Så beskriver Mikael det sista skedet, då han får radium223-isotopbehandling var fjärde vecka, som riktas mot skelettet.

–Det är en mild behandling för patienten på så sätt att den har väldigt lite biverkningar. Min situation ser väldigt bra ut för tillfället. Det är möjligt att jag blir helt fri från cancer.

I fortsättningen kommer Mikaels tillstånd att övervakas och kontrolleras regelbundet var tredje månad

Svenska-klubben samlades i väntrummet

Behandlingsbesöken från Åland till Helsingfors har inte känts besvärliga för Mikael.

–Det har inte varit tungt att resa, eftersom jag har varit så motiverad. Dessutom är det alltid ett nöje för en gammal seglare att vara ute på havet.

Mikael stannar i Helsingfors bara några timmar och återvänder till Åland samma dag. Under de längre behandlingsperioderna på sommaren bodde han i Esbo som husvakt för en bekant familj medan de var på resa.

En aning oväntat är att han även hittade en social sida av behandlingsbesöken efter att ha lärt känna andra prostatacancerpatienter i väntrummet, som ofta kom för behandling samtidigt.

Gruppen på fem män började lekfullt kalla sig för Svenska-klubben, då tre av dem kom från Sverige och det i gruppen förutom Mikael fanns med ytterligare en finlandssvensk man från Åland.

– Det fanns gott om prat i väntrummet varje gång. Med tiden började alla komma tidigare på plats än det behövdes och efter behandlingarna stannade vi ännu en lång tid för att prata.

Betydelsen av kamratstödet var stor. Det kändes avlastande för Mikael att kunna prata med människor som upplevt samma sjukdom.

– Jag blev så bra vän med en man att vi håller fortfarande kontakt med varandra.

Hela tiden i trygghet

Tillförlitligt, empatiskt och noggrant. Personalens professionalism på Docrates får varm uppskattning från Mikael.

– Jag har hela tiden känt mig trygg och väl omhändertagen. Allt har gått framåt som tåget, utan svårigheter.

Speciellt uppskattar han behandlingens individualitet – att patienternas behandlingsmetoder anpassas mycket exakt till sjukdomen och dess egenskaper.

– Jag tycker att skolmedicinen ofta är för formell och att människor med samma sjukdom lätt buntas ihop i samma behandlingsplan. Likvärdighet och likhet har blivit förväxlade på ett visst sätt. Jag är glad över att Docrates ligger i framkanten när det gäller att utveckla individuell och effektiv vård.

Mikael har aldrig ångrat sitt beslut att söka behandling på Docrates. Inte ens det faktum att han behövt ge upp segelbåten stör honom.

– Jag har många seglarkompisar och är alltid välkommen ombord på deras båtar, säger han tacksamt.

Vem som helst kan drabbas av cancer

Det är svårt att tro när man träffar den glatt pladdrande och skrattande Mikael att hans framtid såg osäker ut ännu i våras.

–Jag har alltid ätit hälsosamt och undvikit onödiga kolhydrater. Under strålbehandlingen tappade jag kilon, men efteråt har allt kommit tillbaka. Min aptit är jättebra. Gubbfläsket försvann för ett ögonblick, men kom tillbaka, säger han skrattande och klappar på magen.

Mikael tar hand om sin kondition genom att aktivt röra på sig. Under hela sin sjukdom har han hållit på med stavgång, börjat med mindre och långsammare rundor, nu gör han en timmes raska promenader.

Mikael påminner om att vem som helst kan drabbas av cancer – trots hälsosamma levnadsvanor. I Mikaels fall är cancern troligen orsakad av den ärftliga BRCA-genen, eftersom hans mamma dog av äggstockscancer.
Hos män orsakar samma gen prostatacancer.

– Som tandläkare borde jag ha varit mer uppmärksam, men jag trodde att jag var i så bra form att det inte skulle beröra mig. Nu går även mina barn regelbundet på sållningsundersökningar.

Stödet från familj och vänner har varit oerhört viktigt för Mikael under hans sjukdomstid.

– Det är en välsignelse att ha kunnat föra mitt livsverk vidare till människor som har samma passion för yrket som jag.

För Mikaels fru var makens allvarliga sjukdom en svår tid, men tack vare framgångsrika behandlingar är hon också redan optimistisk inför framtiden.

– Efter min sjukdom står vi varandra närmare och vårt samtal är bättre än tidigare.

Varje minut är värdefull

Efter en allvarlig diagnos började Mikael fundera över meningen och innehållet i livet.

– Jag värderar varje minut på ett helt annat sätt än tidigare. Jag var på väg mot den där tankevärlden redan förut, men onödigt långsamt. Nu ska jag leva livet fullt ut varje stund.

Hans närmaste har blivit ännu viktigare för honom än tidigare.

– Förr krävde jag lätt för mycket av mig själv och andra, men idag förhåller jag mig mer tolerant mot allt. Jag blir inte längre arg eller ilsken över nästan någonting.

Just nu är det familj och goda vänner och fritidsintressen som ger mest glädje i Mikaels liv.
Han deltar ivrigt i en manskör och är ordförande i Mariehamns Kvartetten-kören och är även med i Frimurarna.

Mikael frågas ofta om fritidsintressen har gjort det lättare för honom att kontrollera tankarna under sjukdomstiden genom att distrahera från cancer och dess behandling. Han skakar på huvudet.

– Jag har inte haft något behov av att få mina tankar någon annanstans. Mina tankar har alltid varit konstruktiva och positiva och jag har egentligen inte längtat efter ett sätt att fly från verkligheten. Jag har litat starkt på mina läkare och de behandlingar jag fått.

Naturligtvis har vikten av sociala relationer och gemenskap betonats allteftersom begränsningarna för coronapandemin lättats.

Och eftersom medelåldern på manskören är ganska hög är jag inte ensam om mina åkommor och erfarenheter. Vi kan prata även om sådana här personliga saker väldigt fritt, säger han med glimten i ögat.

Det kan vara möjligt att bli frisk

Mikael har ett mycket tydligt budskap till alla som överväger att komma till Docrates för behandling:

–Kom hit med detsamma. Jag har velat vara väldigt öppen om min egen sjukdom eftersom jag hoppas att jag kan hjälpa andra genom att dela med mig av min historia. Jag tror också att genom att investera mina pengar här kommer jag att bidra till att främja utvecklingen av cancerbehandlingar.

Just nu planerar Mikael en ny skidresa till Lappland. Han tror att han kan skida lika långa sträckor som för ett år sedan: en sträcka på drygt 20 kilometer borde gå lätt.

Han slutar inte att förundras över effektiviteten hos den hjälp och vård han fått.

–Först var det fråga om att få leva några år till. Nu verkar det som att till och med en fullständig återhämtning kan vara möjlig. Det känns otroligt fint.

Även om sjukdomen skulle återkomma, påminner Mikael om att metoder och behandlingar utvecklas varje år.

– Jag tror och litar på att allt kommer att gå bra. Min utgångspunkt är att jag ska hålla mig vid liv ett ganska långt tag till, säger han och ler.

Intresserad av vård på Docrates Cancersjukhus och av att få ersättning från Försäkringskassan?

Patienterna på Docrates är garanterade en läkartid inom några dagar och tack vare EU:s patientrörlighetsdirektiv kan personer bosatta inom EU som söker planerad sjukvård utomlands få ersättning för denna av hemlandet.

Direktivet innebär att personer bosatta i EU-länder kan ansöka om ersättning – i svenska patienters fall från Försäkringskassan. Då betalas ersättning ut om vården ges av behörig hälso- och sjukvårdspersonal med vetenskapligt beprövade metoder, och förutsatt att patienten har rätt till motsvarande vård i Sverige. För att ansöka om ersättning hittar du information på forsakringskassan.se (Planerad vård utomlands).

Vården betalas på plats och ersättningen ges i efterhand. Vill du redan i förväg få en uppfattning om hur mycket ersättning du kan få, så går det att ansöka om förhandsbesked på Försäkringskassans hemsida. Därefter kommer ett besked på posten med den summa som garanterat kommer att betalas ut.

Det är bra att ta hänsyn till att Försäkringskassan  ersätter inte all vård patienten får utomlands. Det kan gälla sådana nya medicinska behandlingar, som inte ännu är godkända av svenska läkemedelsmyndigheter. Våra sjuksköterskor berättar gärna mera.

En del patienter använder även en privat försäkring, till exempel en heltäckande sjukvårdsförsäkring för att finansiera cancerdiagnostik eller cancerbehandling, som gör det ekonomiskt möjligt att anlita privatvård.