Vid en cancerdiagnos upplevs förvirring och dödsskräck

Enligt docent Päivi Hietanen vid Docrates Cancersjukhus upplever patienterna i första hand förvirring och oro inför framtiden i den stund de får sin cancerdiagnos. Vid behandlingarna betonar hon patientens individuella behov och uppmuntrar dem att söka hjälp med låg tröskel, om sådan erbjuds.

– En cancerdiagnos är en mycket förvirrande upplevelse för patienten. Ofta vill man allra först veta om man kan tillfriskna från cancern. Dödsskräcken är ofta mycket stark i början; det är människans naturliga reaktion, berättar Hietanen, specialistläkare inom cancersjukdomar och psykoterapeut.

Mer detaljerade frågor lyfts småningom fram, när det har gått en tid efter diagnosen.

– Tilläggsfrågorna uppstår så småningom. Frågorna kan ofta vara mycket konkreta, till exempel vad patienten får göra under den tid behandlingarna pågår och på vilket sätt cancerbehandlingarna kommer att påverka den egna vardagen, berättar Hietanen.

– Vid det första besöket bör läkaren kontrollera vilket stödnätverk patienten har samt vid behov ge patienten kontaktuppgifter till stödorganisationer och information om kamratstödsgrupper. När någon får en cancerdiagnos och en remiss till behandlingar skrivs ut bör man alltid kunna säkerställa att han eller hon inte lämnas ensam med sin sjukdom. Vid senare besök är det viktigt att säkerställa att patienten orkar psykiskt, säger Hietanen.

Patienten ska få uppleva en trygg stämning

Enligt Hietanen är det viktigt i början av sjukdomen att patienten känner sig trygg, att man verkligen finns där för honom eller henne.

– Det minsta man kan göra är att berätta för patienten om de kommande behandlingarna; när och varför de sker och att man ger patienten kontaktuppgifter för att få extra stöd och att man finns där och kan nås av patienten. Detta skapar även hopp när den som har insjuknat i cancer vet att man ta god hand om honom eller henne.

Päivi Hietanen påminner om att det inte finns något färdigt schema för hur man bemöter en patient, men vårdpersonalen bör se patienten som en individ; hur gammal personen är, hurudan är hans eller hennes livssituation och en hurudan person verkar han eller hon allmänt vara.

Det psykiska stödet har utvecklats märkbart under de senaste årtiondena

Hietanen har arbetat med cancersjukdomar i 40 år och enligt henne ska interaktionsfärdigheter och beaktandet av människans individualitet idag utgöra en del av läkarens yrkeskunskap. Man kan idag bättre ta hänsyn till patienternas psykiska hälsa, vilket är ett resultat av ett ändrat samhällsklimat och ändrade värderingar.

– I redan 30 års tid har undervisning i interaktionsfärdigheter ingått i utbildningen av finländska läkare. Numera är interaktionssituationerna mycket olika och redan under studietiden får man utbildning i hur man berättar dåliga nyheter för en patient. Idag är man betydligt mer medveten om dessa frågor och situationen har förändrats mot det bättre. Det är dock fortfarande en utmaning att man kanske inte lägger märke till lindrig ångest eller depression i en behandlingssituation, även om patienten skulle behöva psykiskt stöd, berättar Hietanen.

När man har tid för patienten och noggrant berättar va sjukdomen handlar om och hur den behandlas kan redan detta göra situationen lugnare. Då behövs sällan separat terapi.

När ska jag söka hjälp?

En del av patienterna – eller patientens anhöriga – behöver ändå kristerapi och har nytta av att de får dela med sig av sin livssituation med en yrkesutbildad person.

– Ångest och dåligt humör är något helt normalt när en människa förlorar något betydelsefullt i livet. De här känslorna är som starkast precis efter att cancern har diagnostiserats och idag känner vi till att de här symtomen minskar något efter cirka tre månader från diagnosen och minskar märkbart efter ett år. I början behöver kanske yrkesutbildade personer delta i vården av patienten, som fokuserar på patientens psykiska återhämtning och kan hjälpa patienten inse sin nya livssituation.

Alla behöver inte terapi, men det skulle vara viktigt att vårdpersonalen kan lägga märke till saker och ställa frågor om patientens resurser. Enligt Hietanen är det viktigaste att vård är tillgängligt för dem som behöver vård.

– Till exempel patient- och cancerorganisationer erbjuder kamratstöd och information. Under olika diagnoser finns också olika europeiska organisationer till för patienterna, även med verksamhet i Finland. Utöver Docrates Cancersjukhus tillhandahåller alla universitetssjukhus som behandlar cancersjukdomar även tjänster inom psykiskt stöd, berättar hon.

Du får mer information om psykoterapi- och andra välfärdstjänster vid Docrates Cancersjukhus från din skötare eller läkare eller genom att ringa våra sjukskötare +358 10 773 2000. Du kan komma till psykoterapi eller mottagningen för psykiskt stöd, även om du inte i övrigt vårdas på Docrates. Vid Docrates Cancersjukhus har varje patient en egen läkare och ett eget behandlingsteam under hela vårdförloppet. Vi finns här för dig.